ytlig ångest & rosacea

Jag antar att alla som läser detta någon gång har mått dåligt över någonting med deras utseende. Det kan vara vikt, hy, längd, whatever. Det är ju pga normer och hur man förväntas att se ut som oftast får en att må dåligt. Jag hade fler komplex förr än nu, framförallt pga min längd (är ju 180 cm), men det har försvunnit mer & mer för varje år. Jag har lärt mig att stänga av vad folk förväntar sig av en, och försöker att fokusera på att ha en hälsosam kropp & må bra framför att vara fokuserad enbart på utseende istället för mående. Jag bryr mig helt enkelt inte så mycket längre om andras åsikter, huvudsaken är att jag är nöjd med mig själv.
 
Men. Jag är ju bara människa, och alla har ju garanterat någonting som man är mindre nöjd med. Just nu kämpar jag som fan med min hy som har spårat ur totalt. Senaste åren (framförallt sista 6 månaderna) har jag börjat ha rosacea-problem (som jag nog skrivit om i bloggen tidigare), och klart att det har vart påfrestande men det har gått att hantera tills nu. Det har blivit värre sista veckorna och idag var första gången jag verkligen inte ens ville visa mig ute bland folk. Det låter så jävla löjligt, jag fattar det. Eksemen som kommit runt ögonen blir större för varje dag och ingenting verkar hjälpa, och dom svider som tuuusan. Smink går inte att tänka på, det förvärrar bara.
 
Min rosacea yttrar sig med att jag alltid har lite ojämnt röda kinder, och röda "fläckar" på sidorna om näsan och nedanför munnen. Det är typiskt för den hudsjukdomen, att man blir röd över kinderna, näsan och hakan. Det värsta jag kan göra är att vara ute i kall luft och sen komma in i värmen, eftersom blodkärlen i ansiktet blir "slappa" så strömmar det igenom mer blod och jag blir verkligen mörkröd över dessa områden. Jag jobbar ju natt & 90% utomhus så jag utsätter ju huden för kyla, vind, värme inomhus osv mycket, och det hjälper ju inte direkt. Jag känner hur mycket jag slappnar av för varje dag som går, eftersom hyn på sommaren (då man slipper kyla osv) håller sig mycket bättre i schack. Kanske borde fundera seriöst på att bygga den där strandbaren på bora bora som jag skrev om i förra inlägget? ;) Hur som helst, vintern är lite av ett helvete att jobba utomhus faktiskt pga detta. Jag älskar t.ex. att åka skidor & vara i fjällen, men det känns ju lite avlägset nu. Hellre en solsemester där det inte blir samma påfrestningar. :) Hatar att jag känner mig begränsad.
 
Tyvärr har man inte riktigt kommit fram till vad rosacea beror på ännu, och man har märkt att läkemedel som t.ex. rozex kan fungera - men man vet inte varför. Jag hoppas att jag får en remiss till hud snart, för jag har läst på mycket om denna hudsjukdom och ju tidigare man försöker hitta en bra behandling desto mindre risk är det för permanenta "skador"/rodnader. Om någon av er har några tips, eller frågor, så kommentera här under. :)
 
mer info --> http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Rosacea/
 
Igår var jag på vårdcentralen för att få hjälp mot utslagen runt ögonen men sköterskan visste inte vad det var, så hon skickade ett meddelande till en läkare bara som kommer att kontakta mig. Så om någon månad får jag väl förhoppningsvis träffa en läkare som kaanske vet mer = jättekul. Ser verkligen fram emot att se ut såhär, eller kanske framförallt MÅ såhär, i några månader till. Verkligen. Det börjar bli lite tröttsamt att lägga stora summor pengar på krämer och dyrt smink, och det verkar ju inte göra så stor skillnad ändå. :/
 
Idag har jag hur som helst börjat behandla med rozex (som innehåller lite antiboitika) och jag håller alla tummar jag har på att detta kommer att fungera, det hade vart kul att "få tillbaka" ansiktet. Håll gärna tummarna ni med! :)
 
Såhär ser det ut när det blossar upp som värst. Hatar det!
 
 
Jag har lånat denna bild från en annan blogg, men exakt såhär (fast bara under hittills) har jag under ögonen. Någon som har haft liknande?!
 

Kommentera inlägget här :